top of page
Skribentens bildBillie

Hur kunde vi hamna här? Desinformationens och konspirationsteoriernas spridning i sociala medier



Hej! Det är Billie här igen, och idag vill jag ta upp ett ämne som kanske aldrig har varit så aktuellt som nu: desinformation och konspirationsteorier på nätet. Hur har vi kommit till en punkt där så mycket av det vi ser i våra sociala medier – och ibland även i etablerade nyhetskanaler – är osanningar och förvrängda berättelser och som många tar till sig som sanningar och gör dem till ny fakta? Låt oss titta närmare på detta och försöka förstå bakgrunden.


Algoritmerna bakom spridningen


I grunden handlar mycket om hur sociala medieplattformar är designade. Plattformarna drivs ofta av stora företag som har algoritmer vars främsta mål är att hålla oss kvar så länge som möjligt, eftersom det ökar annonsintäkterna för företagen. Algoritmerna lär sig snabbt vad vi är intresserade av beroende på vad vi gillar, delar och läser och serverar oss innehåll som matchar våra intressen. Problemet? Sensationellt och emotionellt laddat innehåll har en tendens att sprida sig snabbare – och det är precis vad desinformation och konspirationsteorier ofta är. När något skapar en stark känslomässig reaktion, oavsett om det är rädsla, ilska eller förvåning, klickar vi, delar och engagerar oss mer.


Men det handlar inte bara om vad som delas. Desinformation är ofta utformad för att vara svår att motbevisa, genom att det sprids i små bitar som lätt kan delas och konsumeras snabbt. När något delas många gånger börjar det uppfattas som sant, även om det inte finns något som backar upp det.


Ekokammare och filterbubblor


När algoritmerna lär sig vad vi vill se, skapar de också det som kallas för ekokammare eller filterbubblor. Dessa bubblor begränsar vår exponering för olika perspektiv och förstärker våra redan existerande åsikter. Resultatet? Vi blir övertygade om att det vi tror på är den enda sanningen, och att alla som tycker annorlunda antingen är felinformerade eller, i värsta fall, farliga. Då är det även lätt att ta till sig olika konspirationsteorier som man matas med i dessa ekokammare eller bubblor, eftersom dessa dominerar innehållet och "stärks" av nya berättelser som validerar budskapet, även när det bara är påhittade berättelser.

Den senast kända stora konspirationsteorin är den som den förre amerikanske presidenten, och presidentkandidaten Donald Trump, trumpetade ut i media tull 70 miljoner tittare i en debatt i TV om att illegala haitiska invandrare i Springfield, Ohio, äter upp invånarnas husdjur som hundar, katter och fåglar. Trots att allt började med ett falskt inlägg på Facebook - där upphovskvinnan till inlägget offentligt gått ut och sagt att det inte är sant och även bett om ursäkt till stadens migranter, så diskuterades detta i media världen över i en veckas tid. Både Trump och hans vicepresident-kandidat fortsätter ändå att sprida denna konspirationsteori för att det på så vis skapar ett hat mot migranter och eldar upp deras anhängare så till den grad att skolor och offentliga byggnader i Springfield bombhotats ett 30-tal gånger.


Konspirationsteorier får näring av osäkerhet


Historiskt sett har konspirationsteorier alltid funnits, men de har fått nytt bränsle i den digitala eran. Förr tog det lång tid att sprida dessa och det var svårt att hitta människor som var villiga att ta till sig av teorierna. Idag, med internets hastighet och alla kluster och grupper som skapats av likasinnade så sprids konspirationsteorier väldigt snabbt. Osäkerheter, som pandemin eller politiska oroligheter, skapar en grogrund för dessa teorier och vi människor har en stark tendens att söka mönster och förklaringar i kaotiska situationer. När svaren från etablerade källor inte känns tillräckliga, vänder sig många till alternativa narrativ som ger en tydligare och mycket förenklad, om än felaktig, förklaring på världen.


Därför behöver vi alla vara extra försiktiga med all information och försöka orka granska vilka källor som ligger bakom informationen vi matas med, iallafall fram till dess att de stora företagen, eller olika stater och politiker tar tag i att lagstifta eller ändra på algoritmerna så att de inte kan skada människor med desinformation och konspirationsteorier.


Bästa, ärliga hälsningar från en helt äkta individ... eller? / Billie

2 visningar0 kommentarer

Comments


Commenting has been turned off.
bottom of page